Kollade på Bonde.

Syrran - Hon ser ut som en gammal Avatar.

Hahahahahahha.

Det finns två extremt jobbiga saker med bowling. Först måste man alltid förvarna och ursäkta sig för att man är så himla dålig på att bowla, "åh hah jag kommer kasta klotet i rännan direkt", "Neej då, det kommer du inte. Jag är också jättedålig", "Men jo, haha, det kommer jag visst, jag är sämst!". Sen när man väl skjutit iväg klotet måste man göra en deppig min eller någon slags serenad på vägen tillbaka till stolen, beroende på hur det gick. Och jag hatar det där. Jag får mer prestationsångest över att göra en bra serenad än att kasta iväg klotet mot käglorna. Alla glor på en också står man där, oftast bortgjort, i rampljuset.

Den här tidningen provocerar mig. Inte för att tjejen har fått en ful makeover, utan för att det står "Är du EN kontrollfreak?". Ett ska det väl ändå va. Den ligger på golvet utanför mitt rum och är lika störig varje gång jag går förbi den.

Hamnade visst på ett dildopraty idag. Fick känna och klämma på Mr Big och diverse medel och oljor. Avrundar dagen med livsviktig soffliggarlektyr.

En så kallad Täckus ungdomus, som mammas sambo kallar den. Kännetecken är att den hasar sig fram och ger ifrån sig väsande ljud.

Hej. Idag genomför jag något slags självdjurplågeri på mig själv. Inte för att jag ser mig själv som ett djur, men plågeri sätts ju oftast ihop med ordet djur så det kom bara av farten när jag hasade mig ur sängen och funderade på vad jag höll på med egentligen. Jag har alltså klivit upp onödigt tidigt. Jag kan kliva upp när jag vill. Men jag laddar ned P3:s morgonpassetpoddar varje dag och känner mig lite utanför eftersom jag inte får höra det live som alla som lyssnar på väg till jobbet.
När jag hade vaknat halvt undrade jag varför det stod en skrivare i mitt rum som skrev ut nåt från datorn, men sen insåg jag att det var mobilen som vibrerade mot fönsterbrädan. "Men va? Var står den då??", tänkte jag. Blev nästan arg.

Jag känner mig irriterad och arg på hösten. Det är en massa löv överallt men jag tycker fan inte att det är fint alltså. Jag sitter inne, ser solen stråla också går jag ut och löven färgar världen orange och gul. För en sekund tycker jag att världen är vacker och jag kan tänka mig att ta en "höstbild" på mina converse i en lövhög. Men sen kommer det en vindpust och helvetes jävla skit vad kallt det blev. Jag känner mig lurad. Idag cyklade jag hem och i nedförsbacken pressades sakta tårarna fram och hjärnan frystes till is. Bedrövligt.

Näe vet ni vad. Nu tänker jag sitte inne och lyssna på radiopoddar.

Med vänliga hälsningar,
Surtanten på cykel

Ok här är en liten bild va på min nya frisyr. Fast den är lite ostylad. Skulle ha tagit en bild igår. Det är alltså sidecut på sidan och längre på andra sidan, sen blandning av rött och svart/brunt.

Hade lite ärenden på stan idag. På H&M såg jag den här klänningen och tänkte oh foxy och såg en 50-talspinuppa stå och vicka på höften framför mig. Sen provade jag den och spegelbilden garvade åt mig. HAH! Trodde du ja. Jag såg inte alls ut som jag hade tänkt mig i den.

I alla fall så gick jag sedan och impulsklippte mig. Ganska drastiskt med sidecut och röd lugg. "Jag vill ha nåt dramatiskt!", sa jag och gav frisören fria händer. Det var kul. Och ÄNTLIGEN fick jag en riktig frisörbehandling som alla utom jag får jämt. Först fick jag foliebitar i huvet = man gör något speciellt = jag är speciell. Sen säger hon att hon ska hämta den där värmehjälmen. YES! Score! Då var jag ännu mer speciell. Medans alla andra gjorde töntiga uppklippningar krävde jag ett helt maskineri för att fixa mitt hår. Jag satt där med min folie, värmehjälm, skvallertidningar och en kopp te och kände mig lyxig. Som en innetjej i storstan.

Imorgon tänkte jag ta bild till körkortet(60% därför jag klippte mig, man ska ju ändå ha kortet i 10 år). Då får ni se resultatet!

src

Ni har väl hört om Kenneth som bara hade en månad kvar. Sen pang tjoff la han näsan i vädret i Afghanistan. Han hade en månad kvar tills han skulle få åka hem, så tragiskt! Nu är det ett jävla tjat och gnäll och oj oj oj. Det irriterar mig. Man sätter in en soldat att vakta den plats han ligger/låg på, på bilder på pansarvagnar ringar man in och bildtexten säger "Här satt Kenneth!", attacken ska utredas av militärpolis och säkert FBI och CSI Miami och hela fadderuttan. Jag är förvånad att jag ännu inte sett bilder på mamman i sitt vardagsrum sittandes med en bild på honom när han var liten.

Jag menar inte att man ska sitta på en stol och skratta åt saken. Men de är så himla dramatiska när det gäller militära insatser. Soldater är så himla speciella. De är "stolta" för sitt land och är beredd att dö för det! Sen kommer de hem och springer kaxigt runt med sina uniformer och leker hjälte. Men när någon dör, shock! Stoppa pressarna! En SVENSK har dött. Detta kan vi inte acceptera! Vad fan tror ni han gör hela dagarna med geväret han posar med egentligen?


När jag ändå håller på. Vad fan är det här med Anna Lindh? Helt plötsligt ska man börja gräva i det där igen. "Hon hade kunnat överlevt!". Anna Lindh är död punkt slut.

Nu ska ni få läsa en dråplig historia om mitt försök inom servitrisyrket.

Jag hade panik inför sommaren 2010, då alla hade sommarjobb utom jag. Jag lämnade mitt CV till en tant som moppade golven på restaurang Medelhavskällaren i Hudiksvall(inte för tjänsten som städerska, men restaurangen var obemannad och tänkte att hon får väl duga då). Senare samma dag ringde de och ville ha dit mig för att provjobba. Jag blev jätteglad och gick dit dagen därpå. Alla servitriser och ägare och kockar satt vid ett bord och pratade syrianska eller vad det nu var. Jag satt en bit bort och de ba "jaha nu kan du gå hem kom tillbaka imorgon för en till provdag".

Jag gick dit en till dag.
Det mesta gick ganska bra tills jag skulle servera min första rätt som jag gav till fel bord. NEJ NEJ NEJ, skrek en inbiten gammal servitris och sprang efter mig för att ursäkta idioten till servitris som gjort fel, "Ursäkta, det är hennes första dag!".
Senare under kvällen skulle jag hälla upp öl ur en sån där pump ni vet. Jag satte glaset under och fyllde det, stängde av pumpen och tog bort glaset. Men ops! Jag hade visst inte stängt av den. Så med ett sug i magen och kårar längs ryggraden upptäcker jag hur ölen forsar ner för bänken och rakt ner i tidigare nämnd servitris handväska. Jag får panik och ser i slow motion hur servitrisen skriker "Neeeeeeej" och springer fram till pumpen och stänger av den. Sen sitter hon och åmar sig över sin fejkgucci jättelänge och jag skäms och vill börja gråta och gå hem.

Sen säger de "Vi hör av oss, och ser om du kan komma och provjobba igen!". Provjobba mig hit och provjobba mig dit. Efter två dagars ganska hårt arbete (förutom de två missödena), har jag inte fått någon lön eller ersättning alls och erbjuds att KANSKE få komma och "provjobba" IGEN. När jag gick därifrån tänkte jag screw you, synd att väskan inte fylldes till den grad att mobil och nycklar och mp3 simmade runt i klibbig öl. Rätt åt dem.

Mamma ska jämt göra tårta. Tårta, tårta, tårta. Idag blev det en hederlig gräddtårta med strössel i form av små rosa nallar. "Körkortstårta!", sa mamma. Jippi! Var ju en bra anledning att fira faktiskt, mitt körkort. Tidigare har vi ätit "vintertårta i största allmänhet", som mammas sambo sa. Nån gång firade vi att det var helg!

Nästa gång blir det väl tårta för att det är en dag. "Idag är det en dag, värt att firas!".

Men jaaråå! Hallelujah. Där satt den. Körkort idag!
Jag körde bättre än någonsin(ett mysterium med tanke på nervositeten) och hade världens bästa uppkörningskille. Han frågade om vi hade nån skoter hemma. Ja det har vi, sa jag, fast det vet jag inte om vi har. Sen frågade han vad det var för sort, om den va sportig. Inte vet väl jag! Jag är väl ingen skoterexpert bara för att jag bor på landet.

Han ville väl lugna ner mig. Så ja! Prata om skotrar!, tänkte han.

Kom nyss hem från en körlektion. Det var så kallt i morse att jag höll på att frysa ihjäl och körde med mössan på. Revolutionerande nog berättar jag att på torsdag klockan 14:45 har jag uppkörning. Folk brukar ju vara så hemlighetsfulla med det där, och helt plötsligt får man ett sms: Nu har jag körkort!!
Jag känner mig både lugn och hysterisk. Jag är jättebra och skitdålig på att köra bil på samma gång. Idag tränade jag på säkerhetskontrollen. Det är så fejk så det är inte klokt. Humdidum, kolla lite på däcken..jaha ser ut som ett vanligt däck. Öppna huven..ser inte om vätskorna är vid de rätta sträcken för alla kablar som är i vägen men det ser bra ut. Stänga huven. Kolla lysena, vet inte vilka lysen som är vilka men det lyser i alla fall, också nickar jag godkännande för mig själv för att körläraren i bilen ska se att jag ser att lamporna lyser som de ska.

Sen sätter jag mig i bilen, helt ovetande om allt på bilen verkligen är korrekt. Men körläraren tror att jag vet, ger klartecken att köra iväg och det känns som en liten seger.

Idag ska jag fnittra med mina vänner och äntligen få träffa några sköna brudar som flyttat härifrån. Bilden är inte från idag. Den är ju från när jag äter banan i skogen. Däremot har jag lika sexigt tillplattad frisyr idag. Och jag känner mig ungefär precis sådär idag. Ganska nöjd och tillfreds.

Jag har snart uppkörning och ni anar inte hur spänd jag är inför det. Drömde mardrömmar om det i natt. Jag drömde att det var uppkörningsdags. Jag skulle köra med en gammal tant och en gammal bil. Den var exakt som våran pickup här hemma som jag är rädd för att köra för att den är så jävla bajsdålig så man bara får motorstopp hela tiden. Jag skulle köra iväg men det funkade så klart inte. Shit, nu har jag kuggat mig, tänkte jag. Tanten suckade och sa att jaja, du får väl cykla i stället då.

Så jag fick helt enkelt ersätta bilen med en cykel, men skulle köra på samma sätt som med en bil. Jag vet inte om jag kuggade mig. Jag var så himla ledsen och besviken, ungefär som att näe, nu fick jag ta cykeln som alla losers som inte kan köra en bil. Som att det var en utväg för puckon. Helt normalt kändes det, som om cykel och bil är ungefär samma sak.

Försökte mig på det här med bibliotek idag. Jag sökte på en titel i datorn och fick upp hyllplacering ijx. Jahapp. Kikade på hyllorna. Såg inget ijx. Bara en massa jävla Hc-nånting. Gick tillbaka till datorn, stirrade på placeringen i nån minut och försökte tänka. Vaaar kan den stå. Veeet inte. Jag strosade fram och tillbaka mellan hyllorna, kände på böckerna, försökte klura ut någon logisk förklaring på bibliotekssystemet.

Jag gick därifrån med lika mycket bibliotekskunskaper som på vägen dit. Det hela slutade med att jag som vanligt kollar på hyllan med romaner och tar en som ser bra ut. Önskar jag hade varit mer idel öra på det obligatoriska lära-dig-hitta-i-bibblan-besöket på lågstadiet. Men jag lyssnade på min klasskompis Mattis som letade snusar i blomkrukorna, i stället för på den lockhåriga bokhitlern med lila läppstift som guidade oss mellan de olika avdelningarna.

Jag har svårt för en grej när man går på stan. Att gå i en butik och titta, pilla och kela med saker lääänge. Sen gå där ifrån, utan att köpa något. Jag får för mig att personalen tror att jag har snattat. Så just när jag ska gå ut ur affären försöker jag se snäll ut. Jag försöker se lite sådär avslappnad och cool ut med händerna i fickorna, som att herre guuud hon kan ju inte ha snattat något. Nej nej. Hon är en sån där kött&potatis-tjej, henne kan man lita på!

Idag hängde jag på Clas Ohlson jag vet inte hur länge. Jag har inte snott något, jag har inte snott något, tänkte jag när jag skulle passera utgången, också började jag ticsa med ögonen. Jag vet inte var det kom ifrån. Men jag blinkade så där hårt, flera gånger. Jag har inte tics och jag tror inte att människor som har tics är mer att lita på än någon annan i snatterifrågan. Tänkte kanske att personalen skulle tycka synd om mig, jag vet inte. När jag kommut ut ur butiken, ifrån personalens blickfång, kunde jag slappna av och inse hur förjävla fånig jag är.

Vad gör jag nästa gång? Haltar ur butiken?

Haha god morgon. Jag är så trött att det känns som ett jäkla skämt. Jag vet inte riktigt vad jag ska ta mig till. Min kropp är inte längre van den här tiden på dygnet. Jag ska iväg och ha omkörningslektion. Bävar inför Gud att slippa köra av vägen, köra in i bilen framför, glömma bort att köra tillbaka i mitt körfält eller liknande. Elin säger att det bara är att gasa och styra, hahah jätteenkelt juuu. Säger hon.

Men ögonen svider, förmodligen för att de torkar ut. De skulle bara behöva blunda ett tag till, några timmar ungefär.